Matkultur

Mat och matkultur

Månad: februari 2019

ROTSELLERI

URSPRUNG

Rotsellerin har ett ursprung i Asien för åtminstone 3000 år sedan och har i Sverige använts sedan medeltiden. Ursprungligen användes rotselleri som medicin. Många ser rotselleri som en rot som används i soppa, vilket även jag gjorde till relativt nyligen. Det var dessutom en rot som jag aldrig gillade smaken på när jag var yngre, men har omvärderat rotsellerin på senare år.

Då jag mognat i min matlagning har jag funnit rotsellerin som en rot som tillför en annan dimension till matlagningen och använder man rotsellerin i lagom mängd och på rätt sätt kan den förändra en relativt vardaglig mat till något nytt.

INNEHÅLLER

Rotsellerin som anses vara näringsrik är en källa till höga halter av C-vitamin och vitamin K och innehåller även vitamin B-6, kalium, fosfor och fiber.

UNGSROSTAD ROTSELLERI

Om man verkligen vill ha mycket smak av Rotselleri kan man ungsrosta den. Rotsellerin förändrar smaken vid rostning i ugn och får ett helt annat djup. Mycket enkelt, det är bara att ta en rotselleri i sin helhet oskalad men tvättad, sätta ugnen på 200 grader och efter en timme eller något mer så har man en ungsrostad rotselleri precis som man gör med potatis och kan äta med lite smör till.

SELLERI I MAT

Om man steker till sellerin i lite smör så kan man använda sellerin i t.ex. köttfärssås där jag tycker det gör sig väldigt bra. I lagom mängd får köttfärssåsen en annan dimension.

Även rå selleri har sin användning, i en potatissallad är rotsellerin i mycket små bitar, eventuellt riven rotselleri det som tillför det lilla extra i potatissalladen, en standardingrediens i potatissallad i östländerna.

SURDEG TILLFÖR INTE BAKTERIER

Jag tillhör den skara av människor som bakar bröd och detta gärna med surdeg som jag håller liv i under lång tid. I mitt fall genom kylförvaring. Något jag kan återkomma till i senare inlägg, men vad förutom smaken tillför egentligen surdegen brödet? Det pratas mycket om de goda bakterierna för tarmarna nu, men bakterierna i surdegen dör då brödet bakas i den höga temperaturen, så även om man på många håll kan utläsa om den probiotiska effekt som surdegen har, så existerar det inte en sådan enligt mig. Vi hettar ju upp mat för att ta kål på bakterier, bröd bakas ju på 200 grader Celsius, hur menar man att bakterierna skulle överleva detta?

Rågsurdeg

UPPTAGNING AV NÄRING

Det surdegen tillför förutom den goda syrligheten i brödet och jäsningsförmågan är att PH värdet i brödet sjunker och kroppen kan tillgodogöra sig en högre andel av de vitaminer och mineraler som finns i brödet, man hjälper matsmältningen på vägen. Om du är intresserad av mer om kemin bakom surdeg och bakning så finns det mycket nyttigt att läsa här:

http://bakkemi.se/bageri/h-vningsmedel.html

En god lunch i Hangzhou

Jag har ett intresse för smaker och det är vad jag även tänkt att denna blogg ska handla om.

Mat kan vara en njutning, mat kan vara ett nödvändigt ont och mat kan vara ett beroende. Vi behöver mat för att leva och den maten vi växer upp med bidrar till våra smak-associationer. Även om många av oss tror sig vara öppna för att ta in nya smakupplevelser, så är synen på vad en god lunch är olika för oss människor.

Kyckling i Hangzhou

Lunch i Hangzhou, Kina

© 2024 Matkultur

Tema av Anders NorenUpp ↑